Sommar på Skansen och ännu ett år i Uppsala

En balja med vatten där fötter stampar på ett vitt tyg.

Min sommar har präglats av pendeltåg och timmerhus, jag har jobbat som museipedagog på Skansen. I juni och juli var mitt skansliga hem Älvrosgården, en fin, timmrad gård mitt på Skansen med mycket besökare och långa öppettider, medan min världsliga bostad var hos några vänner i Upplands Väsby. Pendelavståndet blev förstås hemskt långt men det trevliga sällskapet både hemma och på jobbet  lättade upp det hela.

Besökarna kom till Älvrosgården med ojämna mellanrum beroende på dag och väder, en solig tisdag till exempel hann jag ibland inte ta ett andetag på flera timmar (Allsång på Skansen) medan jag en  regnig måndag kunde ägna ganska långa stunder åt hantverk och studiematerial kring huset.

I Älvrosgården fanns under sommaren en väv uppsatt. En underbreda, som det heter på svenska, alltså en “trasmatta” fast helt i linne och som ett slags lakan till sängen. Skansen har på sin hemsida en plats för hantverk och slöjd på Skansen, där man kan gå in för att få mer information vad som finns och händer kring detta. Där finns även en film om vävning, just från Älvrosgården, med mig som vävare.

I augusti befann jag mig i fäboden, där gjorde vi ostar, smör och messmör i mängder. Det blev mycket diskande, eldande och sotiga förkläden men det gav en helt annan ingång till samtal då det väckte många människors nyfikenhet. Många stod förundrade i dörröppningen men kom gärna in och satte sig när vi bjöd in dem. Efter en stunds samtal i den rökiga stugan med solen strilande ner genom rökhålet dök messmöret upp på en bit tunbröd och bjöds ut till besökarna. Allting var väldigt pittoreskt.

På vägen hem kändes det dock att huvudet varit nedböjt hela dagen för att undvika de låga takbjälkarna och dörröppningarna, att armarna burit många liter vatten i konstiga vinklar och att ögonen var trötta av all röken. Men trots alla mödor var det fantastiskt att få jobba med kroppen och museipadagogik på samma gång, något jag känner att jag trivs med och gärna gör igen.

I skrivande stund sitter jag åter i lägenheten i Uppsala med en hög böcker vid min sida men denna gång är det inte textilen som studeras utan etnologi, “läran om folket”. Det är ett nytt och spännande område med många tankar om människan, kultur och historia som kommer sysselsätta mina tankar under hösten.

 

En alldeles egen 1400-talsdräkt

Manuskriptbild från 1400-talet med ett hus där det sitter en vävare. Bredvid står en kvinna i uppskörtad klänning.

 

Jag vill så gärna göra en historisk dräkt utifrån bildmaterial någon gång. Jag vill också göra nya kläder att bära när min kör har konsert. Och någon gång skulle jag vilja reenacta vävare. Det kanske går att kompinera? Jag vill försöka i alla fall.

Manuskriptbild från 1400-talet med ett hus där det sitter en vävare. Bredvid står en kvinna i uppskörtad klänning.

Här är en bild från Schachzabelbuch, 1467, på just en vävare och hans verkstad, (Är inte vävaren lite lik Adam?), hämtad från denna fantasiska hemsida. Där man just kan gå in och kolla på detaljer i bilder, vävstolar, eller skor eller vad man nu är ute efter.

Så, jag skulle vilja göra den dräkten som kvinnan har på sig men hur går jag vidare nu. Är det någon som har tips på hur man bygger upp en dräkt utifrån en bild? Finns det fler bilder från samma tid och område där man ser andra plagg? Andra saker jag funderar på är färg, mönster, dräktdetaljer, underklänningen och särkens utseende, bra tyger. Alla tips välkomnas.

Projektarbete – magder

Röd-, grön-, gulrandig väv i vävstolen.

Nu är det slutspurten av projektarbetet och jag njuter av solskenet och p2 innefrån min lilla stuga.

Det praktiska är klart, fem magder vävda. Nu sitter jag vid datorn och försöker skriva om magder, deras historia, vilka som finns bevarade och självklart om mina nya magder.

Röd-, grön-, gulrandig väv i vävstolen.

Men, magder, vad är det? Jo en magd är förklädet till Moras folkdräkt, den är i halvylle med lin i varpen och ull i inslaget och vävs oftast i treskaftad kypert. Upptill veckas den mot ett mönstervävt band, den har även ränder uppe, nere och i fållen. Det finns även magder i rask, kattun och tunt bomullstyg.

Det här var lite kort om det hela, nu åter till skrivandet.

Emma står med den ommonterade magden framför sig och testar hur det kommer att se ut.

Analysprojekt

Ett gäng härvor hänger på en vävstol, alla växtfärgade i kraftiga färger av grönt, blått och rött.

För några veckor sedan for vävtvåorna till Dalarnas museum för att göra en analys av väst- och livstycketyger. Vi fick sedan välja mellan att göra en rekonstruktion eller en inspiration, resultaten ska ställas ut på Dalarnas museum under sommaren.

Jag valde att göra en rekonstruktion av ett livstycketyg från Ore (DM20832). Tyget är i halvylle med lin i varpen (ca 16/1) och med ull (ca 12/1) och bomull i inslaget. Ränderna är ca 0.6 cm breda i blått, röd/vitt och röd/grön/vitt.

Foto taget på randigt tyg genom en lupp, vilket innebär att mitten är en närbild på bindningen i tyget och i ytterkanterna anar man en utzoomad, ofokuserad randning.

Efter analysen sattes en provväv upp för att testa olika garner och tätheter. Jag bestämde mig för att ha lingarn 16/1 i varpen med en täthet på 13 tr/cm och klänningsgarn 11/1 i inslaget med en täthet på 17 tr/cm. Garnet växtfärgade jag med indigo, krapp och björk/indigo. Varför bara sätta upp varp till en meter väv när man kan sätta upp till fler? Adam ska ju förstås
också bli snygg så till honom vävde jag ett tyg med andra ränder, se här:

Randigt halvylle med grön basfärg och röda ränder. I de röda ränderna finns smala ränder av ikatfärgat garn i blått/vitt och rött/vitt.

Det här tyget har jag också färgat med indigo, krapp och björk/indigo. Det gröna garnet har först varit i  ett björkbad och sedan doppats några gånger i indigo. De fläckiga ränderna är ikatfärgade, jag har gjort en härva som är lite bredare än vävens bredd, vikt den på mitten och lindat om den fuktiga härvan med bitar av byggplast och mattvarp på de ställena jag ville att det skulle vara ofärgat, sen är det bara att färga på! Tyget ska bli en väst men det får vänta till hösten för det fick också följa med till utställningen.

Nog med text, här har ni lite härliga bilder:

Ett randigt halvylletyg med blått som basfärg. Ränder i rött, grönt och vitt med twistränder. Ett gäng härvor hänger på en vävstol, alla växtfärgade i kraftiga färger av grönt, blått och rött. tre nystan framför ett fönster, två av dem ikatfärgade och en tvinnad av ett grönt och ett vitt garn. Två randiga tyger ligger dins i solen på en härbretrapp.

Väv i blått och vitt

En vitt linneväv med blåa rutor, på den ligger avigsidan synlig, mockor knutna av vita och blåa trasor.

Den pågående väven är en sängrya i blått och vitt. I år fyller SHR, svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund 100 år. Till deras ära ordnas utställningar i slöjd och hantverk av olika slag över hela landet. Nordiska museet producerar utställningen Väv som kommer stå under sommaren 2012, till den har tre skolor bjudits in att ställa ut, bland annat Sätergläntan.

Utifrån ramarna, som satts av våra lärare, har vi i 2:an och 3:an själva fått välja vad vi vill göra. Ramarna var blått och vitt så nu är hela vävsalen full med blåa och vita varpar.

Min egen väv är, som sagt var, en sängrya med linbotten och trasor i nock. Trasorna har jag fått från nära och kära, så när jag senare kommer att sova under den kan jag dra fingrarna igenom luggen och tänka på de personer som delat med sig av sitt tyg- och garnspill.

Täcket vävs i två våder, vardera 83,5 cm brett och 210 långt. Då det blir väldigt tjockt på garnbommen klipper jag ner den första, knyter fram igen för att sedan väva den andra . Det är precis så långt jag har kommit, halvvägs och ett nytt år, det känns bra. Här kommer den del bilder från arbetets gång:

Ett gäng spända vita lintrådar med ett par blåa i en rand. Snålframknytning, garn hänger i buntar från en vävsked med en knut längst ner. Ett öppet skäl där solven är i fokus. En vitt linneväv med blåa ränder. En vitt linneväv med blåa rutor, på den ligger avigsidan synlig, mockor knutna av vita och blåa trasor.

Gott nytt år och kom gärna förbi Nordiska i sommar, ta en titt på vävarna eller slå in några inslag i vävstolarna som står i utställningen.

PS. Vårat internet fungerar bra nu, så nu kan jag äntligen lägga upp bilder igen! Ds.

Ull och andra magiska material

De senaste två veckorna har väv-tvåorna haft samläsning med två kortkurser, “fördjupad ullkännedom” och “väv med magiska material”. Det har varit två intensiva veckor som tillfört mycket kunskap.

På ullkursen lärde jag mig att spinna ordentligt och vi fick uppgifter att tillverka olika typer av garn så att vi själva kunde bestämma över resultatet. Den andra stora delen av kursen handlade om ullkvalitéer, sortering och beredning, vilket har lett till att jag går runt och funderar över vilka ulllsorter som är i vad.

De magiska materialen var aktiva gran, överspunna garner och garner med lycra i. Garnerna är fixerade i något slags rakt tillstånd så att det går att väva med dem men när de tvättas i hett vatten drar de ihop sig. Om man då blandar aktiva garner och stabila garner bildas olika veckiga effekter. Det går alltså att skapa många intressanta former på en väv.

Efter dessa två veckor med nya intryck så får vi äntligen komma tillbaka till våra linnevävar igen, det är psykiskt hårt att lämna en väv mitt i uppsättningen det känns som om den har tagit jättelång tid att göra. Den egentliga uppsättningstiden har snarat varit en vecka istället för de känslomässiga tre.

I övrigt fungera internet lika sporadiskt som förr, solen syns mer sällan, elden brinner ofta i vår spis och det är allmänt mysigt. Häromdagen gjorde vi en vågad ommöblering och ställde soffgruppen framför den öppna spisen för att öka mysighetskänslan. Nä nu är det minsann imorgon och dag att sova.

Fynd i skrymslen och vrår

Röd-, grön-, gulrandig väv i vävstolen.

För en vecka sen gick mitt flyttlass till Mora utan att jag var säker på att jag helt enkelt skulle behöva ta tillbaka det samma väg igen om några månader. Men flyttlasset behöver inte gå tillbaka till Uppsala förens om ett drygt år, vi kom in på Sätergläntan! Jag ska läsa vävning och känner mig jätteinspirerad, mycket på grund av veckans senaste fynd och händelser.

Härom dagen for jag ut till Anna Krång i Våmhus för att dra på en väv, den var mycket följsam och trevlig så det hela gick smidigt och snabbt. Anna visade mig också ett trossbottenfynd, en grön bod (livet till Moradräkten) fodrad med ett treskaftat linne, kantat med skinn och axelbanden skarvat med sämsk. Fantastiskt fint, dock trasigt med en del djur, levande och döda, på. På grund av Emmas c-upptats i textilvetenskap som handlar om sömmar så tittade jag faktiskt både efter sömmar och vävtekniker. Känslan jag fick var: Jag vill göra en sån bod, nu!

Anna sa att det fanns mer, kvar i ett av uthusen, instoppat för att isolera. När alla tygbitar var utpillade så hade vi, en skinnbit med sömmar och lappar (kanske en kasung eller en nidåkasung), två bitar lappad halvylle (arbetsväst eller byxor), en bit säck i nöthår? och växtfiber, delar av en väst till Moradräkten med hela fodret, alla sömmar och bitar av yttertyget kvar (vill göra den också, eller analysera) och lite barnkläder i bomull av varierat datum. Ett fantastiskt fynd, det kanske är dags att gå runt i alla gamla gårdar i närheten och fråga om man får kika i härbren och lador.

På sammaren jobbar jag på Zorngården, där finns en otrolig samling av olika textila föremål allt från mödeltyger och vävda tapeter till dräktdelar. En kollega hade nämnt kasungar som hängde på en av vindarna, tillslut fick jag en annan kollega att visa mig dem. Elva kvinno kaungar (tröjor i fårskinnspäls), fem till män och nio nidåkasungar (kjolar)! Jag hann bara titta snabbt men där fanns en stor variation i färger och kvalitéer. Vilket skatt, någon av mina lediga dagar ska jag ta med mig Anna, Emma och Malin Bohm upp dit och analysera dem noggrannare.

Nu är inspirationen stor, jag vill sätta upp en väv, sy och inspireras. Tur att jag har särken att sy på, den vågade jag tillslut klippa ut av vårt handvävda tyg.

Det närmar sig!

En mindmapp över uppsatsarbetet.

Uppsatsen är uppe på 36 sidor, på måndag ska den in för en sista handledning. Huvudkapitlet är nästan färdigskrivet, inledningen är lite skalartad och den sammanfattande diskussionen  ligger och skvalpar i bakhuvudet. Idag började jag på kapitlet om allt runt omkring. Där ska folket i bouppteckningarna få ta lite plats med åldrar, titlar och status. Det känns som om det kommer att bli någonting bra! När uppsatsen är inlämnad kommer jag även ha tid att skriva lite här om mina hantverk men framför allt ta tag i projekten som har legat och grott i hjärnan.

Glad påsk!

Hus på kulle med gärdsgårdar och betade marker runtomkring.

Glad påsk önskar jag er alla med en bild på en lada, en åker och en stengärdesgård från helgens exkursion.

Vi åkte ett varav runt Vättern på tre dagar och tittade på åkrar, ängar och sten i olika konstellationer. Jag lärde mig jättemycket och vill ge mig ut i skogen och leta rösen, terrasskanter och gamla åkrar.
Som tur är åker jag till Mora över påsk och tänker ta mig en tur eller två i skogen. Kameran åker med så om jag hittar något kul så presenterar jag det här. Tack för fornsök, det underlättar chansen att hitta något spännande.

Vill också meddela att uppsatsen går framåt. Det finns
så mycket jag vill berätta om, en hel del nördigheter som
jag har hittat. Men det får bli en rad inlägg när allt är klart.
Här kommer en liten tjuvtitt:

Tröja

Nästan alla uppteckningar i det undersökta materialet innehåller tröjor, endast en gör det inte. Tabellen t.h. visar en sammanställning på material, färg och antal. Av den går det att utläsa att de flesta tröjorna nämns tillsammans med antingen material eller färg. Endast en per år på de tidiga perioderna gör det inte, dessa är även nämnda som gamla. År 1905 är dock mertalet av tröjorna benämnda endast tröja, nämligen fyra av sex stycken. Som tidigare nämnts så tags varken material eller färg upp särskilt ofta detta år.’

Här finns även den tillhörande tabellen med sammanställning på tröjorna i de bouppteckningar som är gjorda efter män.

Min ansökan till Sätergläntans väv är inlämnad! Nu är det bara att vänta på ett svar. I måndags tog vi en bil och for upp dit för att titta och få information och på vägen hem åkte vi förbi Tulavippan. Där fyndade jag och Elin ett varsitt livstycke så nu har jag ännu fler saker i min lilla dräktsamling. Jag tror faktiskt att min nästa projekt blir
att presentera delar av den här.

Åter igen glad påsk och ät riktigt mycket god mat!