I mina ägor finns sedan 2021 en plisseringsmaskin som lägger permanenta veck i tyg. Maskinen är från 1800-talets slut och har tidigare funnits i Stockholm, Uppland och Dalarna. Även om remdriften och uppvärmning med sprit har ersatts av en elmotor och elektriska värmeplattor så är det samma gamla kugghjul, svarvade trähandtag och vred som får den att snurra. Det finns märken kvar efter skylten med tillverkare och modell men i nuläget vet jag varken vem, var eller exakt när den är tillverkad. I en plisseringsateljé i London finns en mycket lik maskin tillverkat av före 1930 enligt ägaren. Den maskinen går att se på denna film!
Under hösten 2022 drev jag ett projekt finansierat av Nämnden för hemslöjdsfrågor med syfte att bygga upp en kunskapsbas kring plisserade kjolar i det folkliga dräktskicket. Läs mer under sidan Plissera mera!
Hör gärna av dig om du har något att bidra med, vill få maskinen demonstrerad eller har något veckat projekt på gång!
Vad är plissering?
Plissera betyder att “lägga (tyg) i regelbundna varaktiga veck” och kommer från franskans pli eller plisser som helt enkelt betyder veck1. Ordet finns också med i applicera och implicera med betydelsen att veckla ihop eller sätta på plats. Det är det som händer vid plissering av ett tyg. Tyget veckas regelbundet, oftast med hjälp av något redskap, och fixeras sedan med hjälp av fukt och värme. Ibland kan även ordet gofferering användas och i folkdräktsammanhang verkar det betyda samma typ av veckning.
Att plissera på denna maskin
Även om det finns variation beroende på tygets kvalité och grovlek så följer arbetsprocessen ungefär samma steg. Jag börjar med att fukta tyget och låter det ligga över natten för att det ska bli jämnt fuktat. På morgonen startar jag maskinens värmeplattor så att gjutjärnet når en temperatur på ca 60-70 grader. Djupet på vecken ställs in med hjälp av mekaniska vred. När det är dags att plissera tyget så matas det in genom maskinen tillsammans med ett tunt papper som ger stadga och skyddar tyget från gjutjärnet. En mekanism griper an tyget och skapar vecket som sedan matas vidare till andra sidan av ett galler. På denna sida möter tyget träklossar som har rätt tjocklek till förhållande till veckens tjocklek. På träklossarna placeras två tjocka glasskivor och tyget matas alltså in i press mellan den uppvärmda gjutjärnsskivan och glasskivorna.
När tyget är helt plisserat så får det ligga och fixeras av värme och fukt på gjutjärnsplattan ca 30 minuter. Därefter skjuts tyget bakåt i maskinen där det får torka och vila över natten. Därefter kan nästa våd passera maskinen på samma sätt.
När alla våder är plisserade och har torkat så plockas de ur maskinen och lindas upp på ett aluminiumrör som paketeras i grovt papper. Denna rulle hängs sedan in i ett ångskåp där tyget får en slutfixering.
Uppdragsplissering
Jag tar emot tyger för plissering och har främst arbetat med folkdräktskjolar hittills. Vid plissering av tyg är det viktigt att vi har en dialog tidigt i processen. Vissa tyger är enklare att plissera än andra så innan du köper eller väver bör vi diskutera kvalitéer. Även blötläggning, tvättning, tillklippning och fållning bör ske innan plisseringen men på ett visst sätt för att få önskat resultat. Kontakta därför alltid mig inför en plissering.
Bara folkdräktskjolar?
Nej absolut inte! Det maskinen har plisserat de senaste 40-50 åren är folkdräktskjolar i framförallt halvylle men det djdjdjj. Maskinen kan göra raka, skfkokfveck, på mellan 4-12 mm (eventuellt upp till 16). Den fixerar med värme och fukt. Så bara du är ute efter raka veck med det djupet (topp-botten) och materialet klarar lite värme och fukt så borde vi kunna vecka på!